EIN KLÅFINGRA NORDAVIND

Ein klåfingra oppglødd nordavind
Valsa ventande mest som ein kvervelvind
Haustlengta sårt heimatt til ei jærbygd
Til den vindskeive bjørka som står nedbygd

Tek tommeltottskyss på luftstraum frå nord
Vil gripa fatt i lauvblada gjera reint bord
Kjem høgt opp i lynghei der den er kjend
Der rekk den å snu til tuva bakom bakvend

Den får brottom i kalddusj og uverstund
Fingra seg borti grana i løpet av sekund
Vinden var redd for ikkje å verta høyrd
Grana halvt i jord skulle bli beinkløyvd

Vinden bruka nevekamp fekk grana bortslengd
Den ville ta med storm alt den hadde fortrengd
Var kjempenøgd med å fikla med attåtarbeid
Fekk tjuvstarta i farten med ulende arbeid

Ulte heilt til havs, tykte den var brenngod
Gjekk berserk på stranda til sandføyka stod
No skulle sanddyna få leggja seg vrangsnudd
Ferda vestover til jærs gjekk svintare enn trudd

Bjørg Sandvik